torsdag 31 mars 2016

En månad kvar...

till Sjösättning

Den sker på Valborgsmässoafton, på Värmdö där båten (den nya) nu ligger. Sen blir det mast på 1 maj och därefter kurs mot Uppsala. Det finns då två alternativa vägar, antingen genom Hammarbyslussen i Stockholm, eller den mycket längre vägen via Södertälje. Den vägen är egentligen trevligast, så om vädret blir hyfsat går vi nog där. Med minnet av förra årets seglats, under samma tid på året, kan det vara ide att ta med varma kläder. Då var det ösregn, stark motvind, bitvis dimma, och mycket kallt.

Tanken är att under maj, i Ekolns relativt skyddade vatten, segla och lära känna båten ordentligt. Lite större, lite tyngre, lite mer djupgående än den gamla Delphie är hon, den nya Delphie.

Sommarens planer innebär att under juni segla mest i Stockholms skärgård, kanske en tur till Gotland om väder och besättning blir bra. Min gast ska gå en seglarkurs för kvinnor i slutet på juni och därefter bär det av norrut. Vi ska segla SXK eskader på Jungfrukusten (www.jungfrukusten.se) som sträcker sig från Gävle till Sundsvall. Det blir 7 eller 8 båtar under ledning av en seglare som har tillbringat många år i dessa farvatten. Eskadern upplöses i Mellanfjärden som ligger en liten bit söder om Sundsvall. Vi tänker då fortsätta norrut för att tillbringa en vecka eller två på Höga Kusten. Vi har aldrig varit i dom trakterna och ser fram mot att få se den delen av landet (www.hogakusten.com).

Sen? Vet inte, kanske ännu längre norrut, kanske Finland, kanske Åland (fast från "andra hållet" dvs medurs). Vi får se!

Fortsättning följer!


tisdag 22 mars 2016

Kungsleden 15 till 18 mars 2016

Efter avslutat tur som stugvärd åkte jag Kungsleden upp till Ammarnäs. Det blev en och en halv dag med bra skidåkning, en halv dag med mycket besvärligt före, en dag i hård vind (men medvind!) och en dag (en halv) på mycket hårt underlag, bitvis glansis. Färden gick från Viterskalet upp genom Syter-passet där det blåste så bra att jag kunde bara stå och åka med och sen ner till Syterstugan.11 km utan problem, paus där med varm saft ock kaffe hos stugvärden. Sen började eländet. Nere på Tärnasjön var det stöp med nån dm slask. Jag åkte en bit längs kanten på sjön och träffade där ett gäng skoteråkare. Under ledning av Stig Strand! Han erbjöd hjälp över sjön som där, vid södra utloppet bara är ett par hundra meter bred. En skoter (kändes som vattenskoter!) tog mig snabbt över sjön. Sen var det ca 10 km kvar till Tärnasjöstugan, på snö som bar mycket dåligt. Men fram kom jag.

Nästa dag, lite kortare etapp till Serve-stugan. Först uppför ungefär 100 m stigning på kanske tre-fyra km (snön bar bättre!) och därefter hård medvind på kalfjäll fram till Serve. Dan efter, hårdare vind, snö och varm väder som innebar en vilodag. Sista dan ner till Lilla och stora Tjulträsket på stenhård skare - på sjöarna en hel del ren is. Därefter buss Ammarnäs till Hemavan via Sorsele och Storuman. Fågelvägen drygt tre mil, landvägen 5 timmar i buss! Kungsleden Hemavan till Ammarnäs är ca 80 km. Väl värd att begå, sommar eller vinter.

Första etappen; Tärnasjö-stugan.

Serve!

Stora Tjulträsk. Mycket hårt, använde inte stighudar, bara staka i nästan en mil!

Här är skridskor bättre än skidor!

Slut på sjöarna, dags att ta fram stighudarna.

Här bara nån km kvar till Ammarnäs.

Cirkeln sluten, Hemavans Fjällstation den 19 mars 2016.

Köksbaren i Umeå. Nära buss- och järnvägsstationerna. Mycket bra mat! Här röding med pepparrot och god sås! Som avslutning innan nattåget till Uppsala.

Som avslutning på avslutningen; lokal ost med hjortron. Mums!

I Umeå, den 19 mars. Gröna knoppar!

Sara Lidman!

Mycket packning blir det, kanske för mycket?

Viterskalet 26 februari till 15 mars 2016

Tiden som stugvärd på Viterskalet är kortare än på de andra fjällstugorna. Orsaken är att man anser den höga beläggningen med dagsbesökare gör att manskapet bör bytas oftare. Vi stannade tre veckor, annars är fem-sex veckor det normala. Viterskalet ligger som sista stuga på¨Kungsleden, innan Hemavan. Här går också skotertrafiken förbi, och den kan vara mycket intensiv. Den stora merparten av alla (dags-) besökare är också skoteråkare. Men i stort sett alla nattgäster kommer per skida (eller snösko!), det förekommer också en och annan som skidar upp från Hemavan (bara 8 km om man tar liften) för att käka en våffla och sedan åka tillbaks samma dag. Viterskalet ligger i en dalgång, lite längre in på leden blir dalgången riktigt trång (mellan Norra och Södra Sytertopparna). Det blåser ofta ganska mycket vid Viterskalet, och där dalgången är som smalast blåser det mer!

Besökarna är skoterfolket, skidåkare på Kungsleden samt en del topp-bestigare. Vanligast är att dom tar Kungsliften från Hemavan upp till Storkittelhobben (1,135 m) och åker sen via en bäckravin ner till Viterskalet (ca 800 m) för att fika. Sen går dom upp mot/till Daalåevije (toppen på 1,337 m) åker tillbaks till Viterskalet för en våffla, trötta toppfarare har där en skoter som väntar.

Här kommer lite bilder!

Här börjar färden, bilden tagen vid STF Fjällstation i Hemavan den 24 februari.


Bild upp mot Syter-passet.
Kul varningsskylt mitt i Syter-passet; Lavinfara!!

Våffel- och stugvärdsstugan. Vattenhålet i den lilla fyrkanten upp till vänster i bilden.


Några tappra tältare! Dom var ute på en test-tur inför en expedition till Svalbard.


Välförsedd butik!

Stugvärden nånstans på Kungsleden med ca tre km till Viterskalet.

Ni måste bara testa våfflorna på Viterskalet! Supergoda, kan får med jordgubb- eller (populärast) hjortron-sylt. Vi har också varm korv och fin gulasch- eller tomat-soppa på menyn.

Glada våffeltjejer. Under rush-hours/days är våffleriet bemannat inte bara med stugvärdar men också med dessa tjejer.

Ja, 11 km till Hemavan, 13 km till nästa stuga (Syterstugan) och 7 km till Norra Sytertoppen (OBS! Sommarled!)

Viterskalet.

Vattenbärare - eller rättare sagt dragare.

Här ser man gäststugan uppe till höger. Där finns 24 sängplatser, på sommaren när det kommer flest nattgäster har man ibland upp mot 40 personer inomhus.... Vi hade som mest 18 nattgäster.

Snöskor!! Det kom ett glatt gäng tyskar travandes på snöskor, går såklart bra uppför. Men utför (och på platten) kan man tycka att skidor är bra mycket bättre!

Här testar stugvärden i alla fall. Ganska kul faktiskt!

Här är dom "Die Deutsche Snowshoeing Wanderer".

Solhörnet!

Fantastiskt välordnat vattenhål!

Stugvärdsrummet.

Våffelstugan, med plast för ca 20 sittande gäster. Dagsrekordet för oss var 100 gäster.